RESEARCH
RESEARCHREJSER OG BESØG I DANMARK, SVERIGE, NORGE
Gruppen har foretaget rejser for at besøge bønder og projekter relateret til skifter i jordbruget.
Aga-tunet, Guttorm Rogdaberg (NO)
Agatunet er en av de best bevarte klyngetunene i Norge, og ligger i indre Hardanger. Guttorm Rogdaberg møtte oss for å ta oss igjennom historien til Agatunet , som har lagt grunnlaget for jordskifteretten og arbeidet med utskiftning av gårdene i Norge (fra 1821). Under jordskiftene i hele Skandinavia ble jord samlet, rasjonalisert og privatisert. Da kunne man ta i bruk ny teknologi og drive fram et skifte fra selvforsyningsjordbruk til et salgsjordbruk. Jordskiftet førte også til sosiale skifter, synlig i boka om Klyngetunet – den norske landsbyen.
Rydeholm, Anders Lindén (SE)
Anders Lindén är 6 generationen på gården Rydeholm, strax utanför Anderslöv i Skåne. Hans pappa styckade av till 90 hektar och idag är det endast 12 kvar varav Anders själv använder en del till sin trädplantering och den andra delen arrenderas ut till konventionell odling. Med stöd från Leader håller han på att anlägga en skogsträdgård på del av marken. Med trädplantering av främst äkta kastanj och valnöt är visionen för framtiden att få till en nötproduktion med tillverkning av olja och mjöl från äkta kastanj.
Herthas Have, Kent Jørgensen (DK)
Herthas have er grøntsagsproduktion ved Lejre, drevet af bonde Frederik Sahlin. Grøntsagerne leveres til restaurant Herthadalen ved Ledreborg slot. Under besøget blev vi vist rundt af Kent Jørgensen som er praktikant på Herthas have. Besøget indledte til samtaler omkring unges engagement i småskala jordbrug som et politisk og ideologisk standpunkt. Derudover talte vi om unges flugt fra udkantsområder i Danmark og hvilke incitamenter der skal til for at trække dem tilbage. Kan et boost af kultur i landbrugsdanmark skabe et mere gunstigt miljø for unges lyst til at fortsætte drift af forældrenes jord?
Stockholmsgården, Thorsten Larsson (SE)
Torstens farfar köpte gården 1919. Det har precis varit ett generationsskifte igen och det är tur att de tre brorssönerna velat ta över, säger Torsten. Det är annars problem att värdet på marken ökat så mycket att det är svårt lösa ut ett syskon eller släkting. Odlingsarealen är idag 100ha vilket är ganska vanligt längsmed Österlenskusten. Torsten berättar om skiftesreformen 1818. Det var mycket klagomål och många som inte ville.
Storgodsen började skiftas först men invid Kåsebergaåsen och markerna däromkring längsmed kusten tog det längre tid. Valleberga byalag, som Stockholmsgården tillhör, innehöll 3000 åkrar. Mängder av små lotter. Kåseberga åsen och vidare längs med åsen-stranden var inte allmänning utan markerna tillhörde storgodset Tosterup slott. Efter skiftet var det mycket av kustmarkerna som kom att tillhöra militären.
Idag odlas rotgrönsaker på Stockholmsgården. Lök är den största produkten. ”Förr kunde vi ha fler grödor, tex rödbetor, kålrötter mm, men idag har allt blivit så specialiserat. Vi satsar istället hårt på den gröda vi är duktiga på”. Och sen kontrakterar de odlare, som ”skiftar” plats/jord för sin gröda.
Kastaniegården, Frank Erichsen (DK)
Frank Erichsen driver et selvforsyningsjordbruk på Kastaniegården, Djursland i Danmark, sammen med sin familie. Som hovedperson i TV-serien Bonderøven, har han en stor formidlingsglede. Frank brenner for et naturnært danskt landbruk med et sterkt innslag av allsidig, erfaringsbasert håndverkskunnskap. Han har blitt involvert i distriktskommuner, som prosjektleder for å øke biologisk mangfold både i landbruket og i bylandskapet. Frank vil at vi skal holde fast ved allsidighet og ha vedholdenhet – utholdenhet – tålamod når vi engasjerer oss i jordbruket. Naturen krever det.
Agrologica, Anders Borgen (DK)
Agrilogica udvikler økologiske kornsorter lidt uden for Mariager, med Anders Borgen som øverste ansvarlig. De økologiske kornsorter bliver udviklet og tilpasset behov fra landmænd, bagere og forbrugere. Hvordan skaber man stærke kornsorter, resistente og levedygtige under fremtidens klima og miljø, og hvordan sikrer man fortsat en god bagekvalitet og et lavt indhold af gluten og god smag?
På ca 9 hektar udvikles kornsorter som imødekommer disse forhold, sammen med opformering af korn, grøntsagsproduktion, grøngødning og hold af høns og ænder.
Marion Bakke Byrkjeland, Vikøy (NO)
Marion driv eit lite småbruk på omlag 250 dekar inkludert skog. Dei har no ein liten villsauflokk på omlag 25 vinterfora sauer, og ein dekster-besetning på 10-12 mordyr. No er sistemann på veg inn i familien, så med fire born er det liten tid på dagen til å drive gardsdrifta framover. Mykje av gardsarbeidet blir gjort når mannen kjem heim frå arbeid og dei leiger slåttehjelp til rundballeslått og pakking. Derimot har dei gode høylager etter to gode år for høyturke. Marion er utdanna gartnar og har som mål på sikt å kunne leve meir frå garden og vil gjerne etablere fleire grøntproduksjonar, når borna blir litt større.
Johanne Neteland og Guro Stuve på Stuve gard, Øystese (NO)
Guro Stuve er med i ein samdrift med mjølkekyr, kor dei er fire medlemmar. Stuve gard har 16% av samdrifta og arbeider der ut frå denne brøken. Resten av tida driv ho stall og er klauvskjerar i distriktet. Det same gjer Johanne Neteleland, som skal ta over gard om ca 10 år, då far hennar skal pensjonere seg.
Både Johanne og Guro understreka at ein må vera sta som bonde, halde ut og koma seg igjennom periodar med usikker økonomi. For å vera bonde er ein livsstil. Sjølv med mjølkerobot i fjøset har ein ofte bakvakt og då må ein kanskje heim frå vennelag, og kan ikkje gje seg før problemet er løyst.
Dei er sjølv nøgde med å skulle drive eit familiebruk. Dersom ein må tilsette folk for å drive gardar på spesielt Vestlandet, trur dei gardane blir for store og tungdrevne. Elles var dei begge veldig interessert i fremje landbrukets omdømme i samfunnet – og ikkje minst kunnskap om matproduksjon. Helst skulle dei ha sett at born i grunnskulen fekk både informasjon og erfaring frå gardsarbeid, som ein del av grunndanninga. All må jo vite korleis mat blir produsert – det er burde vera grunnleggande samfunnskunnskap!
Alene Tesfamichael (NO)
Noen av Alene sine beste venner er meitemarken/daggmasken/regnorm, både på jobb på Lindum Drammen sitt prosjekt Den magiske fabrikken, og i en kontainer i hagen. Lag på lag med meitemark forvandler matrester, makulerte papirstrimler og litt mineralsk jord, til edel vare for jorda. Tesfamichael sin forskerbakgrunn fra både Etiopia og i Norge (NMBU på Ås) gjør at han levende og i detalj forklare hvordan meitemarken fordøyer og tilfører jorda mikroorganismer, som igjen gjør næring i jorda tilgjengelig for planterøttene og matvekstene våre. Det er fuktig i en meitemarkkompost. En del av mikroorganismene og næringen kan samles opp i en Edel-juice, som Tesfamichael vil selge til bonden, hageentusiasten og Kongen i både Etiopia og Norge.
Edelmark: http://edelmark.no/about-us/
Den magiske fabrikken: https://lindum.no/hva-gjor-vi/
Robotten Thorvald hos bonden Simen Myhrene (NO)
Roboten Thorvald, ble utviklet på Universitetet på Ås (NMBU, og utvikles videre for kommersielt salg gjennom Saga Robotics. Vi møtte den i jobb hos Simen Myhrene sitt jordbærfelt i Sylling, utenfor Drammen. Den utfører der nattarbeid for å ramme melduggsoppen, som er mest sårbar for UV-stråler i mørkret. Da slipper bonden Simen Myhrene å bruke sprøytemiddel mot denne soppen. Målet med Thorvald er å utvikle flere robotsystemer som kan være selvgående, og gjøre driften for bonden mer miljøvennlig gjennom å bli mer presis (gjødsling, vanning) eller utføre arbeidsoppgaver (frakt via autonom kjøring).
Ja og vi lurte på om Thorvald kan gå i gamle kartspor fra før jordskifte og eventuelt lage nye kart ut fra AI-analyser av jord og bilder som samsvarer med gamle kart. Kanskje Thorvald kan ta oss med på en annerledes markvandring i framtiden? Takk til Øyvind Denvik og Bjørn Tenge, samt Pål Johan From, CEO ved Saga Robotic.